Tankar om värderingar.

Vad är det för fel på en vanlig hederlig förkylning? Skulle vara mycket lättare att hantera ett snorigt och kanske till och med febrigt barn än ett kräkande! Man blir ju inte människa på flera dagar efter en sån pärs... Både jag och Johanna har nu haft varsin smäll men nu hoppas jag på att det är över för denna gång! (Ta i trä)

Men men, man ska inte klaga. Jag fick mig en sån ordentligt brutal tankeställare idag. Jag träffade en pappa från grannskapet med sin son på ca tre år, sonen hade en sond i näsan och jag frågade som man ju ofta gör vad som hänt. Svaret jag fick kom som ett slag i ansiktet. -"Han har fått Leukemi..." Ja, vad säger man? Här går man och tycker synd om sina egna barn när dom har magsjuka... Man borde lära sig att vara tacksam trots vissa mindre motgångar... Fyy sjutton säger jag bara, hur klarar man som förälder att få ett sådant besked? Ok, man måste så klart fixa det för barnens skull, men hur mår man inuti? Jag skulle vilja uppmana er som ev. läser detta och som har barn eller andra nära och kära som ni ibland tar för givna; Ge dom en stor varm kram, säg att ni älskar dom, umgås lite extra med dom och låt dom känna att dom är något alldeles speciellt för er, för man vet inte när man får nästa chans.

Usch, detta blev en tung och sorgsen blogg, men det här är ju ett bra media för att spegla sina inre känslor och tankar och efter det mötet idag blev man både eftertänksam och lite sorgsen.

Lev väl och ta hand om varandra!