Syskonkärlek

I kväll har jag varit hemma med barnen när Katarina var på bio! Gud vad det är kul att se när Johanna och Julia umgås, ja man kan nästan kalla det för att dom leker! Trots att Julia är bara ett år så tar Johanna henne på ett underbart sätt. Hon hjälper henne, pratar med henne och tar henne till sig på ett sätt som vi inte ens vågat drömma om. En kväll när jag skulle följa med Johanna upp och natta henne så ställde hon sig bredvid Julias säng och tittade på sin sovande lillasyster, drog på henne täcket, klappade på henne och sade tyst som för sig själv; Ohh vad jag älskar min lillasyster, vad söt hon är. Det smälter ett fadershjärta kan jag lova. Det råder heller ingen tvekan om att Johanna är Julias stora favorit i livet, så fort storasyster kommer ur synhåll så ropar Julia "Jaja, Jaja" Det är Johanna på Julias språk!



Nu ska jag försöka få nån timmes sömn innan det är dags att ta nya tag! Fridens!