söndag, december 31, 2006

Gott Nytt År!


Från oss alla till er alla. Gott Nytt År!

Snart så...


I väntan på tolvslaget. Mysig brasa.

Morgonmys.


Johanna och Julia myser med TV i farmors fåtölj

lördag, december 30, 2006

I Idre


Så var vi framme hos farmor med farmor. Nu ska här firas nyår.

måndag, december 25, 2006

Tomten kom!


Så där då... Då var julaftonen över! Just nu känner jag mig ganska nöjd med att vi inte "tar i" så förbaskat när det gäller julklappsköp. Tidigare har vi köpt julklappar till i stort sett alla i släkten, men nu är det barnen och farmor, mormor och morfar som blir föremål för inköpen. Både ekonomiskt riktigt och ganska skönt! Det är klart att jag skulle vilja köpa fina julklappar till alla nära och kära, men då skulle jag vilja ha råd att handla något som den man ger till verkligen vill ha och behöver.
I dag är det juldagen och Katarina jobbar. Tjejerna, farmor och jag får väl se vad vi hittar på. Johanna sover fortfarande och det är ganska skönt för henne, för hon var lite spänd i går morse inför allt så hon kunde inte riktigt slappna av!
Hoppas ni har en fin och lugn julhelg!

söndag, december 24, 2006

I väntans tider.


Här är det en otålig väntan på tomten. Det är tur att Kalle finns.

Dukat.


Julia väntar på julmaten.

Grisfötter...


Det är Mums!

lördag, december 23, 2006

Julen är här!








Jahapp... Då har jag kommit hem från Idre. Konstigt att se att det är mer snö här i Falun än i Idre! Så här vacker var solnedgången dan före dan.




Här har Johanna, mamma och Julia klätt granen när jag var och hämtade farmor i Idre. Fint va?



Johanna leker tomte. Det är lite svårt att vänta tills i morgon! Undrar om tomten verkligen kommer....?



Snöfritt!


En bild från ett snöfritt Idre. Nu bär det av mot Falun.

Granen i Idre.


Nu är jag i Idre och ska hämta ner farmor. Färden upp gick bra, men det är mindre snö här än i Falun!

Julgranen i Hosjö



söndag, december 10, 2006

söndag, december 03, 2006

Ja, ja... Jag vet...

Att jag inte skrivit på länge. Det beror främst på att vi har drabbats av denna årstidens mardröm. Magsjuka... Nej inte jag och Johanna (än), men Katarina och Julia. Julia började för över en vecka sen, blev bra men sen tog det om. När vi trodde att faran var över så blev Katarina sjuk natten till fredagen och i kväll verkar det som om även hon har fått en retursläng...
Jag skulle vilja bli Ryss av denna enda anledning. Det sägs att folket i ryssland inte drabbas av magsjukor. Kan det vara så enkelt att det beror på spriten? Ta i så fall genast hit en massa sprit så ska här botas...

Det är ett evigt elände med magsjuka barn. Det medför en hel del merjobb om man så säger, i form av torkning av golv, tvätt av mjukdjur, sängkläder och kuddar mm. Men det kanske allra mest jobbiga (förutom att se ens barn må dåligt) är att man känner sig som en j-a tjuv. Man ringer till jobbet och säger att man måste vara hemma med barnen, detta accepteras så klart, men man känner sig ändå som om man var skyldig till något brott. Både Katarina och jag jobbar på arbetsplatser där det inte är helt okomplicerat att bara vara hemma på kort varsel så därav känslan av att vara nån kriminell filur. Jo, jag vet att jag överdriver och att det säkert inte uppfattas så som jag skriver här, men så känns det i alla när man gång på gång måste stanna hemma. Hur än det är så är ju barnen det käraste man har och man vill så klart se till så att dom har det så bra som möjligt. Nu är inte våra barn speciellt ofta sjuka, vi har faktiskt klarat höstterminen ända till nu utan sjukdomar, men ändå så har det kommenterats att "era barn är ofta sjuka va"!!! Jösses säger jag, jag har en bekant vars två barn hade elakartade halsinfektioner i stort sett en hel vinter, som bara byttes om.

Nåja, jag hoppas att jag kan komma till jobbet i morgon i alla fall, för det börjar hopa sig en massa saker som måste slutföras. Jag hoppas i alla fall att ni som orkar med att läsa denna blog (tack för att ni gör det förresten) har haft en fin 1:a Advent och att veckorna fram till jul inte bara innebär stress och jäkt. Försök att ta det lite lugnt emellanåt, jag tror man måste det för att man skall klara det.

Nu avslutar jag här innan jag blir för långrandig med att citera en filmfigur från landet i väster;

"I´ll be back"