Gammeldags värderingar...

Jaha. En jobbardag är över! Tomt och tråkigt att komma hem till ett tomt hus utan mina sessor som väntar på mig! Men men, jag vet att dom har det kul med mamma hos farmor så då borde väl pappsen klara sig också!

Jag tror att jag börjar bli gammal! Eller i alla fall är jag gammelmodig i min syn på vissa saker. Jag retar mig på alla dessa killar och karlar som tydligen inte hört talas om att man bör ta av sig sin huvudbonad när man kommer inomhus! Jag har alltid fått höra att en man som kommer inomhus skall ta av sig mössan. Ja, jag vet att det är fånigt att reta sig på, men varför skall man inte kunna bevara i alla fall vissa av dom gamla värderingarna?

Värderingar ja... Utan att ha gjort någon vetenskaplig undersökning, men dock kopplat på det sunda förnuft jag tror mig besitta, så kan jag ju bara säga att det är inte så konstigt att det ser ut som det gör i vårt samhälle idag. Är det så undra på att våldet ökar? Är det undra på att flickor och kvinnor blir våldtagna? Är det undra på att inbrott och skadegörelse ökar i samhället? Nej, skulle jag då vilja sticka ut hakan och säga, det är inte undra på. Våra barn som växer upp idag har inte det sociala skyddsnät bestående av äldre släktingar och hemmavarande mammor eller andra vuxna och trygga förebilder. Våra barn som växer upp idag har många gånger inte det stöd från vuxenvärlden som dom borde ha. Våra barn som växer upp idag får inte automatiskt de värderingarna om respekt för andra människor som dom borde få.
Ja, jag vet att jag "målar fan på väggen" och spetsar till det ordentligt. Jag vet att många barn, ja kanske de allra flesta, växer upp i en föredömlig och trygg miljö, men det finns trots allt en grupp barn vars föräldrar tycks tro att skolan, fritids, lärare och andra instanser skall lära deras barn om sociala värderingar och allt annat som är så viktigt för att skapa trygghet. Detta hade kanske kunnat funka lite bättre på 70-talet, när skolan fortfarande hade resurser, men idag går det bara inte.

Man läser i tidningen om barn som är ute på stan och är fulla och blir omhändertagna redan vid 12 års ålder!! Låt mig bara ställa några öppna frågor... Var är dessa barns föräldrar? Vad har dom för värderingar? Till sist, vad gör dessa föräldrar medan deras barn vinglar runt på stan?
Min fru fick vänta länge på att jag skulle gå med på att skaffa barn och en av anledningarna till det är just att jag inte ville sätta barn till en värld som ser ut så här. Jag tog dock mitt förnuft till fånga så småningom och insåg att det är ändå vi som ger barnen deras grundläggande trygghet och insikt om vad som är rätt och fel. Med dom värderingarna inpräntade i sig så har dom sen i alla fall en ganska bra grund att stå på.

Usch, jag låter som en "moralkärring", men jag är ärligt talat rädd för vart vi är på väg!
Snälla ni som eventuellt har orkat läsa så här långt, lova mig en sak. Ta nu och sätt er med era barn och krama om dom, ni som har mindre barn kan väl läsa en bra bok för dom, gör vad ni vill bara ni är tillsammans med barnen och låter dom känna att ni finns där. Det tror jag är bland den viktigaste vetskapen för ett barn.

Min mor och far sa alltid till mig;
"Vad som än händer och vad du än gjort, hur dumt det än må vara, så kom till oss och berätta. Vi blir kanske arga och lessna om du gjort något dumt, men vi kommer alltid att försöka reda ut det och hjälpa dig"
Dessa ord hade jag med mig under min uppväxt och dom gav mig trygghet och hjälpte mig att våga fråga och tala med mina föräldrar om allt. Det är bland annat denna typ av trygghet som jag nu vill ge mina barn.

Nu skall jag inte ta upp mer av er tid, men det känns skönt att få skriva av sig!